- humlidumli - hästblogg!

Varför just Sopot-Prov ridningarna

Det finns hur många super fina D-ponnyer till salu, men varför var det just Sopot, den osäkra rädda lilla isabellen som stått på 2 ridskolor i sitt liv som jag föll för? Det är lika bra att ta allt ifrån början så ni inte blir förvirrade ;)

När vi hade bestämt oss för att sälja Zoffe tog vi kontakt med Johanna (vi har haft kontakt med henne sedan vi ville sälja Zoffe första gången) och pratade med henne lite om hon hade någon D-ponny hemma hos sig, men det hade hon inte. Men däremot hade hon en ponny som hon skulle hjälpa till att sälja, en valack född 2002, tävlad LA/LA.

Men hon trodde inte att jag skulle gilla honom riktigt, då han var..."död", alltså less på allt och sjukt jobbig att rida.

Men jag sa till mamma att jag endå ville åka och kolla på honom, så jag och Sofia åkte ner till härnösand där han stod. Vi kommer in i stallet och där står han, i ett hörn i sin box och av någon anledning känns det som att mitt hjärta stannar för en sekund? Det kommer jag aldrig glömma, första ögonkontakten vi fick... Det var någoning speciellt med det! Ägaren till ridskolan var inte där, hon hade lämnat 2 praktikanter som knappt visste vad han hett med oss, så det kändes inte så jätte seriöst precis.

Vi tog iallfall ut honom på gången och hela han var helt off typ som "jaha, vad ska ni göra med mig nu då?.." Vilken människa som helst skulle ha sett på honom att han inte mådde bra, även om dom höll på med hästar eller inte.. Vi fick iallafall på honom rätt grejer och jag ledde ut honom till ridhuset. Skrittade fram på lite volter och när jag skulle trava vart jag riktigt chockad! Han hade sån luftig trav, någonting jag verkligen inte hade väntat mig :D

Samma sak med galoppen, så rund och stor. Men det var väll det enda positiva med honom i ridningen, för att i övrigt var han väldigt stum och stel hela han :/

Jag kände mig iallafall intresserad av honom och sa att jag ville åka och kolla på honom igen, så det gjorde vi 8 dagar senare var vi där igen. Då skulle jag få testa att hoppa honom, då det var det enda som han tyckte var roligt fortfarande. Och det märktes verkligen, han vart helt annorlunda! Pigg glad och stark ^^

Hoppade lite och det slutade med att vi hoppade 1 meter :D haha, jag som är hopp rädd och allt. Dom ville att jag skulle rida på pessoa, men jag total vägrade, aldrig att jag kommer rida på pessoa! Men varför dom ville att jag skulle ha det fick vi en förklaring på också.. Dock tänker jag inte skriva ut det här. Skrittade av honom ute och han var väldigt spänd, tittig och okoncentrerad. Det vart jag lite små skeptiskt till.

Men det var någonting med honom, någonting som jag verkligen fastnade för♥

Å vad fint skrivit, ni är så fina =)

Förstår precis känslan, det är just den hästen som man vill ha i stallet. Även om det är en jobbig hingst, utan någon vänlighet alls i kroppen. Det är som kärlek vid första ögonkastet. Man vill ge den ett bättre hem, ett bättre liv. Man vill inte svika den bara för att den inte är kastrerad eller liknande. Det märks att sopot inte mådde bra på den där Ridskolan, han kanske inte var vanvårdad, men han var helt enkelt ingen "ridskolehäst".

Han behövde ett roligare liv, och en ägare som man kan lita på, inte massa ungar som springer runt. Det märks att han litar på dig, även om han blir rädd eller jobbig ibland, men man måste få vara rädd och jobbig, även om man är häst. Du har gjort ett fantastiskt jobb med honom, det kan till och med någon som inte kan ett dugg om hästar se.

/ Amanda (sweetcutie på dayviews)

Förstår precis känslan, det är just den hästen som man vill ha i stallet. Även om det är en jobbig hingst, utan någon vänlighet alls i kroppen. Det är som kärlek vid första ögonkastet. Man vill ge den ett bättre hem, ett bättre liv. Man vill inte svika den bara för att den inte är kastrerad eller liknande. Det märks att sopot inte mådde bra på den där Ridskolan, han kanske inte var vanvårdad, men han var helt enkelt ingen "ridskolehäst".

Han behövde ett roligare liv, och en ägare som man kan lita på, inte massa ungar som springer runt. Det märks att han litar på dig, även om han blir rädd eller jobbig ibland, men man måste få vara rädd och jobbig, även om man är häst. Du har gjort ett fantastiskt jobb med honom, det kan till och med någon som inte kan ett dugg om hästar se.

/ Amanda (sweetcutie på dayviews)

Känns så skönt att han fick komma till ett annat ställe....än att stå på ridskola som han inte trivdes med :)

Funderar på att komma ner någon gång på sommarlovet och hälsa på honom om det går bra, tror inte jag kommer åka upp till sundsvall innan sommarn ;)

Så fint skrivet :)



Vera var ju förjävlig på provridningen, och det 2-3 första månaderna var allt bara kaos och fajter mellan oss. Men då var det nånting som känndes underbart rätt. Och tur är väl det att jag behöll henne trots allt :P

Hejsan! :)

jag gick på den första ridskolan Sopot stod på innan nere i helsingborg.

Då han stod där så i början så var han hur fin och glad som helst men lite skygg och han blev snabbt allas favorit men sedan efter ett tag så såg man hur han började att tröttna och man såg på honom att detta livet va verkligen inget han ville ha.

Det var då vår ridskola sålde honom vidare. Synd att det var en ny ridskola som fick tag på honom då han inte trivdes i verksamheten...

men det som jag egentligen vill ha sagt är att Sopot kunde inte fått ett bättre hem än det han har nu, blev så glad när jag hittade bloggen och kunde se hur glad och lycklig han är. Då han var en utav mina absoluta favoriter så känns det så himla kul.

Han ser nästan ut att vara som en helt ny häst vilket glädjer mig så otroligt mkt.

Så TACK för att han får ha det så bra! det förtjänar han! :)

Hej kommentera minst 3 inlägg i min blogg för att peppa tjejerna och killarna som är med. Gillar jag din blogg så får du en länkning bland "bra bloggar" . Jag har 800-1000 besök/dag =)



Mvh Bodypalace - en blogg där alla är fina & unika